Patrik Djurfeldt
Personlig sida

Ätten Djurfelts vapen (se kommentarer nedan)

Kontaktinformation

E-mail
   
Postadress
    Mistelgatan 7
    722 25 Västerås
    Sverige
Telefon
    021-183132
Fax
    021-183132

Nuvarande intressen

Främsta huvudintresse
    Medeltida mekaniskt artilleri

Andra intressen
    Allmän historia
    Antikt grekiskt och romerskt artilleri
    Arkeologi
    Flygplan från 2:a världskriget
    Foto
    Förhistoriska djur
    Klassisk musik (Jag är medlem i Mariakören i Västerås domkyrka.)
    Medeltida
        arkitektur
        befästningskonst (speciellt innan krutets införande)
        historia
        ingenjörskonst
        kläder
        teknologi
        vapen & rustningar (kanske speciellt rustningar från mitten av 1300-talet)
        och i stort sett allt annat...
    Naturliv
    Pansarfordon från 2:a världskriget
    Ridning
    Trädgårdsdesign
    etc.

Några andra Djurfeldtare

Släkten Djurfeldt uppstod 1648 när kapten Stig Arvidsson adlades av drottning Kristina och erhöll namnet Djurfelt. Officiellt är vi nu utdöda, men ibland är jag benägen att hävda motsatsen.

De mest omtyckta varelserna utanför människosläktet i vår familj har varit våra hundar.

jeanette.jpg (28164 bytes)Jeanette, 12 år gammal, under hennes sista sommar 1986. Hon var alltid mycket vänlig mot människor, men också ganska självständig. En gång, då några grannar var på besök, uthärdade hon tålmodigt den mycket närgångna uppmärksamheten från en baby, medan vår uppmärksamhet var på annat håll. Efter det undvek hon små barn. Hon var mycket snabb och kunde springa ifatt en hare. En kväll, under en "kvällsjakt", blev hon påkörd av en taxi. Bara lätt skadad haltade hon fram till föraren för att be om förlåtelse.


Beauty, var ett år yngre än Jeanette. Hon var intelligent och uppmärksam. För hennes personliga utveckling var det olyckligt att Jeanette var ledarhunden. Det fick effekten att hon snarare "stödde" Jeanette i olika aktiviteter än att hon själv deltog.


merlin1.jpg (25422 bytes)Merlin, 2 månader gammal 1990. Med tidigare erfarenhet av två tikar antog vi att en hanhund skulle vara tuffare. Vi hade fel. Merlin är ännu snällare. Hans personlighet var uppenbar från början. När vi skulle ta hem honom var det ingen tillfällighet att vi fann honom sovandes tillsammans med sina systrar, medans hans bröder lekte.
merlin2.jpg (32484 bytes)Merlin, här 4 år gammal, är mycket tankfull, uppmärksam och intelligent. Eftersom han lär sig snabbt, behöver vi ibland ändra kodorden vi använder för att tala bakom hans rygg. Det är lätt att tala med honom och han har visat tydligare tecken på humor än jag sett hos någon annan hund.
merlin03.jpg (23.4 kb)Merlin, 13 år gammal, sommaren 2003. Han såg aldrig gammal ut. Den 14 oktober blev han plötsligt dålig och nästa dag var vi tvungna att låta honom somna in, tretton och ett halvt år gammal.


Saruman, 5 veckor gammal, 2004. Efter Merlin beslöt vi oss för att inte skaffa en collie igen. Det stod snart klart för oss att antalet aktuella rasalternativ var få. Vi fastnade för en tervueren (en av de fyra belgiska vallhundarna).

Foto © Hexen-House

Saruman, 13-14 veckor gammal, sommaren 2004. Saruman är ännu mer sällskaplig än Merlin, men han är trots det vaksam. Han är mycket tuffare och mer orädd, väldigt energisk och mycket nyfiken. Alla våra tre collier var mer eller mindre rädda för åska. Merlin var t.o.m. rädd för regn (eftersom han associerade det med åska). Ett par dagar efter det att Saruman kommit hem, blev det ett rejält åskväder. Saruman, då 9 veckor gammal, traskade oberörd ut i trädgården under det smattrande soltaket och fortsatte obekymrat med den påbörjade destruktionen av sin leksak. Collier kan vara rädda för hala golv. Det är uppenbarligen inget vanligt problem för en tervueren.
Saruman, 15 månader gammal, juni 2005.

Här kan ni hitta min broders spartanska hemsida.

Huvudsidan

Denna sida uppdaterades senast 2008-09-28